Byggnaden byggdes 1912 som ett fattighus, där bland annat föräldralösa barn och äldre personer som saknade av många skäl förmågan att ta hand om sig själv. Dem sysselsattes med att driva ett jordbruk. Verksamheten lades ner 1958 och stod därefter tomt fram till 2012 när familjen Andersson köpte fastigheten. Det var då en förfallen byggnad på grund utav mycket skadegörelse.